Och tack allihopa för det här året!
Vi hörs nästa år
Joy. Joy. Joy. Joy. Joy.

Jag.
Mig.
Joy.
En bra fråga.
Ibland tittar jag in på min egen blogg för att liksom ”komma ihåg” hur den ser ut. När jag gjorde det idag så blev jag överraskad för där var fortfarande det där inlägget om sjuklighet högst upp. ”Men va? Har jag inte bloggat sen dess?” och nej, det har jag inte. Så varför då?
Här får den enkla frågan ett enkelt svar. Jag. Orkar. Inte. Punkt.
En annan fråga man kan ställa sig är varför jag inte gett någon rapport eller någonting den senaste tiden och det är av det enkla skälet att jag var sjuk hela förra veckan (och jag hostar fortfarande) och jag bara vill inte ge mig själv kämpet med ännu ett bakslag.
Därför bestämde jag mig för att nu, nu stänger jag ner.
Firar jul, skjuter en spruta motivation och inspiration, läser bloggar, slösurfar, spelar tv-spel, fotar, jobbar, träffar vänner, saknar träningen och bara är Joy.
Inte viktbloggarJoy, inte inspiratörsJoy, inte Kny.
Joy.
Så de senaste dagarna har jag varit bäst på det där tonårsingentinget.. nä okej så ingentingit har det inte varit, men det har inte varit strukturerat eller planerat eller stressigt eller… eller.. ååh.. det har varit utan för boxen om man säger så. Kreativt och inspirationsförlösande. Ja precis så. Och jag vill ha mer av det här så att jag efter nyårsfirandet kan ta ett djupt andetag och dyka in i 2012 som troligen kommer bli mitt bästa år genom tiderna. Då vill jag vara den bästa Joy jag kan vara!

Så nu säger jag till alla er: God jul och ett fantastiskt gott nytt år!
Den första januari är jag tillbaka på bloggen igen med en liten utvärdering på 2011 och lite förhoppningar på 2012.
Visst är ni med då också?
Uppdate: Förresten, min mamma vill att jag önskar mig något i julklapp, är det något ni kan komma på som jag sagt att jag behöver eller vill ha som är i julklappsanda? För jag kommer inte på något!

Jag börjar tröttna… Det är inte roligt. Försöker hålla mig sysselsatt och har därför målat naglarna, tänkte nog jobba lite med mitt fotoalbum senare, men jag vill göra roliga saker och inte vara inne hela dagen.
Om jag nu måste vara hemma så vill jag ha godis, fast det vill jag i inte heller.. Åh äsch… Dumma förkylning! Jag tar en till mandarin… Fast jag vill ha choklad….
En av alla mina features som jag är riktigt stolt över är min förmåga att oftast (långt ifrån alltid) fokusera på stunden jag är i nu och hitta det fantastiska i att den stunden är just precis nu och inte kommer kunna få finnas mer än just nu.
I våras skrev jag ett inlägg om vilka egenskaper just ”nu” besitter och varför vi borde uppskatta och ta till vara på just den stunden mycket oftare än vi gör. Så här kommer en favorit i repris:
..tid är så mycket mer dyrbart än så.
Tid är någonting vi har framför oss, i nuet och bakom oss. Den tid vi har bakom oss är tid vid aldrig får igen hur mycket vi än försöker. Tid vi har framför oss är tid som vi förr eller senare kommer ha bakom oss och därmed inte ha tillgång till men även tid som vi inte kan planera, tid som vi inte vet vilka händelser den tillhandahåller och därmed tid som vi inte har något som helst begrepp om vilka förutsättningar vi har för. Den enda tiden vi har är nu. Tiden som varit är obetydligt (nåja, missförstå mig rätt) eftersom den redan är förbrukad och därmed för alltid är borta (även om minnena av den tiden finns kvar), tiden som kommer är obefintlig eftersom det inte finns någon som kan garantera att vi faktiskt kommer uppleva den. Den är noll. Finns ej.
Nu finns. Det är nu. Den enda tiden som inte är relativ är nu, det är den enda tiden du kan räkna med, ta på. Att ta tillvara på det ögonblick som vi just nu befinner oss i är något som många är riktigt dåliga på.
Meningar som ”Jag tar det sen”, ”Jag börjar på måndag” eller enkla ord som ”snart” handlar om en tid som egentligen inte existerar. Oavsett om det handlar om att diska, börja träna, eller ringa mamma och tala om att man älskar henne så är faktiskt just precis NU den enda tiden som du vet att du faktiskt HAR TID att göra det. Nu är den enda tiden du har i din hand.
Inte sen. Inte imorgon. Inte på måndag.
Om jag trodde på tomten och var insatt i det här med att faktiskt önska mig julklappar skulle ni nog få se en lista med saker som jag inte behöver, som kostar tusentals kronor och som skulle göra mig lycklig som LÄNGST till nästa jul då jag skriver en ny önskelista med prylar som jag inte behöver.
Kanske växte som sagt mitt lilla Grinch-hjärta lite och jag fick i år ändå för mig att jag ville skriva en önskelista till Tomten, om utifall han skulle existera (vilket jag har goda bevis för att han inte gör).
För att ännu lite mer sprida budskapet om att vi behöver sluta konsumera skickar jag med en liten film, den är typ 20 minuter lång, och det är lätt att sluta lyssna någonstans i mitten, men gör inte det för det hon säger är precis alldeles sant och alldeles läskigt! Önska dig något som är på riktigt i år istället för en iPad eller en matkasse eller vad nu årets julklapp egentligen är. Kanske kan du önska dig en känsla? En kram? Jag slår i alla fall ett slag för en suverän subjektiv jul! Klicka på bilden för att komma till videon:
Själv firar jag jul redan på fredag med min närmsta familj, mamma pratade någonting om att äta tacos. Jag gillart! =D
Just nu ligger jag i soffan och är övertygad om att jag har hostat hål i hjärnan och känner lite grann hur min smarthet rinner ut på golvet mer och mer efter varje hostattack. Meningen är att jag ska jobba imorgon, men med tanke på svårigheterna att andas så kanske det inte blir så.
Någon träning har det inte blivit än så länge, men jag siktar på att få sätta en stjärna till i boken på måndag!
Gó jul!
Hej jag heter Joy och jag är förkyld.
Passande?
Eh, nej.
Störande?
Eh, ja!
Well whatever jag är snart frisk om jag bara vilar (VILL INTE VILA!!) och dricker mycket te och tar mina vitaminer varje morgon(!!).
Men till sak. Helgen är slut och det är återigen underbara måndag, och jag tycker att det var underbara måndag igår… Men! Veckan har alltså gått och jag kan stolt säga att jag idag fått göra detta:
Ta dadada! Stjärna nummer fyra är på plats och plötsligt känns 6 stjärnor till inte alls så mycket eller långt borta! Härligt!
Förr förra veckan var en väldigt dålig träningsvecka då det inte blev någon träning alls. Och förra veckan skulle som sagt bli en bra vecka. Och det var en bra vecka men i träningsväg var den nog allt så där. Men den här gången handlade det mer om att tiden sprang iväg från mig. Känns extra kul att den här veckan börjar med att jag blir sjuk, bajs!
Vecka 5:
Nästan 14 000 kcal känns också förbenat bra och 25 ooo känns inte heller långt borta. Nu vill jag bara bränna av 10 000 på en vecka och bara bli klar liksom
Men nu ska jag fokusera på att bli frisk så att jag kan bränna åtminstone 500 kcal den veckan! Diss på sjukheten!
Förövrigt är det inte en enda av er som sagt något om min keps i föregående inlägg! Är det verkligen så fult? :S
Yeah! Robine har precis packat sig härifrån och det är helt fantastiskt fabulöst hur mycket kul hon och jag hinner hitta på på ungefär ett dygn!
Det är verkligen bara ett axplock men jag låter bilderna tala för sig själva:

Favoritorden under kvällen är i vanlig ordning ”Alltså… jaja!” och självfallet ”Sweet!” och ”Awesome!”. Många visa meningar (enligt oss) kommer ur våra munnar men det är inget vi minns idag.
Både Robine och jag var mycket nöjda när vi vaknade i morse något tunga i huvudet av vinet som intogs kvällen innan och kunde konstatera att osten, parman och salamin och frukten som vi tuggade i oss på kvällen var mycket godare än godis och snask och att vi kände oss mycket, mycket bättre än förra gången då vi fyllde korg efter korg med det ena söta efter det andra salta och glass och vaknade på morgonen svullna som två michelingubbar båda två. Blä! Nej, ost och frukt och kött ska det vara!
Jag har förresten köpt min första alldeles egna keps (typ sen nittiotalet) och jag undrar vad ni tycker?
Och ja självklart är det en Adidaskeps..
Jag är lite av en Ebenizer Scrooge och brukar inte falla för den kommersiella godheten som många verkar tycka vara obligatorisk runt juletiden.
Men i år hittade jag en sak som jag kände värmde mitt lilla Grinch-hjärta och kanske växte det en storlek eller tre till och med.

Stadium och organisationen Human Bridge har i år ett samarbete där de samlar in jackor för en varmare jul för människor i Moldavien, Rumänien och Ukraina. När du lämnar in din gamla vinterjacka på någon av Stadiums butiker får du 300 kronor att handla en ny jacka för (när du handlar en jacka för minst 499 kr) men här tänker jag inte på pengarna utan på att jag hatar att frysa. Jag hatar vintern! Men jag är glad att jag inte bor i närheten av forna Sovjetunionen där det är ännu kallare och tacksam för att jag bor i ett rikt land där jag kan köpa en varm och skön jacka!
Alla har vi en gammal avdankad jacka ligger någonstans. Själv ska jag gå ner med en stor, stor låda på måndag! Skynda på lite, kampanjen håller bara på till julafton!

…det är någon som försöker gå ner i vikt i hemmet när vågen inte står i badrummet ^^
Känns som att jag inte har bloggat på eeevigheter, men det är nog inte så länge sen egentligen. Typ i måndags för att vara exakt.
Hittills har den här veckan varit.. ja alltså just nu känns det som att den inte varit så mycket alls eller att jag egentligen inte vet. Jag var på gymmet i måndags och förbrände ca 450 kcal (fail att glömma klockan på i flera timmar efteråt) och fick till ettt.. helt.. okej..pass.
VAR det helt okej? Eller var det awesome? Jag har träningsvärk i alla fall.
Imorgon är det invägning och jag vet inte alls vad jag ska förvänta mig. Jag har inte räknat kalorier igår och i måndags men jag har hållit mängden mat ganska låg igår och i måndags körde jag en halvfasta, så.. det kanske.. ser ljust..ut? ÅÅÅÅH! Varför kan man inte ha en liten display på typ armen där det står hur mycket energi kroppen behöver, hur mycket den fått och hur mycket den gjort av med så att man bara vet när det är dags att sluta äta. DET skulle vara himla praktiskt!
I måndags fick jag förövrigt nog och skrev ett kontrakt.
Det är okej att skratta åt min formulering men i min lilla bok står det alldeles exakt så här:
Kontrakt för hälsan
Från och med idag den 5:e december klockan 00.08 lovar jag, Joy Lundevall, dyrt och heligt att vara helt godisfri fram till den 24:e december klockan 22.00. Jag lovar också att endast äta kakor vid speciella bjudningar och att under denna period helt låta bli att äta snacks som chips, kex, popcorn, eller ostbågar.
Jag lovar också att hålla mig till mycket små mängder glögg.
Naturgodis räknas också som godis och nötter som är saltade räknas som snacks. Naturella cashewnötter får bara ätas vid speciella tillfällen och valnötter endast till yoghurt eller kvarg.
Om jag skulle bryta mot detta kontrakt blir straffet att jag måste ta bort en stjärna ur stjärnsamlingsboken.
Till speciella bjudningar räknas adventsfirande, födelsedagar etc.
Namnteckning:__Joy_Lundevall________________
Ort och datum :__ Eskilstuna_2011-12-05_________
Så är det! Inga konstigheter och nu har jag också något att se framemot till julafton. På lördag är det bara 2 veckor kvar ^^
Förövrigt så jobbar jag på julafton så då ska jag köpa med mig mitt godaste, och när klockan slår tio och jag går på nattskiftet, dåå ska jag vara glad! Med det inte sagt att jag absolut SKA köpa godis. Men någonting gott ska det i alla fall bli!
Totally not worth it att förlora en av mina stjärnor förresten så nu blir det hårda bud!
I övrigt längtar jag till fredag nu!
Dåå blir det viiin! ^^
Igår var jag på ikea och shoppade lite till mitt hem, vilket gjorde det till en ännu lite mysigare plats att vara på. Och så köpte jag lita smidiga och bra saker också
Som den här:

Kudden har jag förövrigt redan stoppat ner!
Men som det står så ska den här veckan bli en bra vecka! På alla sätt!
Trots att jag och min familj har det tungt med vissa saker så tror jag av hela mitt lilla hjärta på att om jag bara vill så kan jag undvika att låta någonting alls göra det här till en dålig vecka!
Tillbaka i sadeln, nu ska jag hoppa ner till gymmet!
Vill passa på att tacka alla er som gav mig stöd och starka ord på inlägget från i torsdags. Ni hjälpte mig att hitta styrka att orka ta tag i min positiva sida igen och inte ge upp!
Tack!
Hur ska man hinna med att bli inspirerad till att göra något riktigt när så mycket inspiration slösas bort på statusuppdateringar, twittermeddelanden, sms och att konstant behöva vara tillgänglig för världen och på så sätt alltid behöva visa sig från sin bästa sida?
Jag satte mig vid mitt piano idag och spelade och blev ett med det, musiken, texterna och vibrationerna från det som gör att jag aldrig, aldrig någonsin kommer byta till ett elpiano.
Det var typ 4 månader sen jag gjorde det.
Så vill inte jag ha det.
Jag har inte skrivit ord av viktighet på….. det är nog år sedan dess, om man inte räknar bloggen. Även om jag får använda mitt skriftspråk här så är det inte samma sak som att med en penna mot ett papper ha svar på alla frågor som saknar svar, svar på tal på allt som med tal ska svaras på och att svarva hårda ord till harmoniska meningar. Det är inte det som händer på bloggen, det är inte riktigt samma sak. Det är inte, och missförstå mig rätt, riktig inspiration. Det är inte kreativitet och konst. Bloggen är ett medie, inte ett alster på samma sätt.
Jag blir ledsen och dålig av att inte vara kreativ.
Ikväll vill jag dricka vin, titta på stjärnorna och hitta på ett nytt ord för rymd som jag kan skriva vackert och sen sjunga det med mitt piano.
Hur är du kreativ?

Jag blir arg!
Jag blir ledsen!
Det är så _jävla_ orättvist rent utsagt.
Jag har haft en sån skitigt dålig vecka. Inte bara i min träning och mat utan i MIG. En så dålig vecka som jag har haft den här veckan har jag inte haft på över ett år.
Det har varit en sån vecka då jag inte vill gå upp ur sängen. Jag vill bara ligga och sova hela tiden så att jag får ta en paus från mitt liv en liten stund. Och jag är fullt medveten om att det kan bli en ond spiral för mig när en sån här vecka kommer. Veckan är full med saker jag inte vill så jag känner mig för stressad att göra de saker som jag vill göra. Gymmet och maten blir lidande för ja, det är faktiskt helt oviktigt när jag inte mår bra i mig själv. Mitt i alltihopa måste jag dessutom stressa över en invägning som ska ske som jag bara vet kommer ge dåligt resultat och vad händer? Första gången visar vågen ett ganska stort minus, andra gången ett fett, fett plus. Snacka om att få benen bortslagna.
Och nu sitter jag här och känner att det är så jävla orättvist att jag inte ska få ha en dålig vecka utan att behöva känna mig som en dålig människa för att jag inte äter rätt, för att jag inte kommer till gymmet, och få +2 jävla kilo på vågen. Jag VET att de där 2 kilona kommer rinna av mig om jag skärper mig nästa vecka. Men jag är fruktansvärt trött på detta jojoande på vikten hela tiden så fort jag får minsta lilla bakslag så är jag liksom tillbaka på noll, ruta ett.
Okej, nej jag väger inte 112 kg igen, men jag är uppe och sniffar på 90 och jag gillar det INTE.
Stjärnveckan är självklart förstörd och det antar jag ju att ni redan förstått.
Vad är det då med den här veckan som varit så exceptionellt dåligt? ALLT!
Jag har varit dålig, mitt huvud har varit dåligt och gjort ont hela tiden, min kropp är trött och orkeslös, det är mörkt och äckligt ute (självklart i all misär har jag inte varit och solat och inte tagit mina D-vitaminer, DOFUS!), snart är det jul, jag stressar över saker som jag egentligen vet attt jag inte ska stressa över, jag stressar över att jag stressar över saker som jag inte borde stressa över (eh ja, det är så stört).
Helt. Ur. Fokus.
Med andra ord.
Jag känner mig ju som världens hycklare när jag häromdagen skrev om hur jag stressar av. Faktum är att jag har haft svårt att hitta min gladfaktor, jag har haft svårt att andas och min stress är inte direkt en sån där panikstress som man kan börja trolla istället för. Min stress kommer från insidefaktorer, obalans och osäkerhet. Och från en rädsla för att jag stressar eftersom jag vet att jag kan bli riktigt, riktigt sjuk när jag gör det.
Idag ska jag jobba natt på mitt gamla jobb, vilket innebär att jag ska försöka sova hela dagen. Sista dagen. Imorgon ska jag rycka upp mig och göra en massa bra saker. Innan jag sover idag SKA jag boka in massagen för jag tror att det kan vara så att spänningarna i nacken också är en bov i dramat av min ångest.
Usch vad jag ogillar att skriva såna här tråkiga och negativa inlägg. Jag vill bara säga bra saker, men jag vill också att det jag säger ska vara ärligt. Jag skulle kunna säga något i stil med att ”japp, jag klantade mig, MEN deeet tar jag igen nästa vecka för man får falla bara man alltid reser sig igen!” och inte för att det inte är sant, men ibland är allt bara bajs och då måste det få vara det också.
Imorgon är en ny dag.
Om ni vill får ni jättegärna påminna mig om det.
Jag brukar inte fiska kommentarer, men jag vet att ni är grymma på stärkande ord, och idag skulle jag nog behöva såna.