All hail science!

Hey coolingar!

Jag vet inte hur det är med er, men jag ääälskar fakta och att lära mig!

På facebook följer jag en sida som heter ”I fucking love science”, min favvosida på memebase är School of fail – science och min favorit youtubekanal är AsapSCIENCE. Varför? Jo för att man kan lära sig såååå himla mycket coola grejer där, och på ett jäkligt kul sätt. Jag är liksom inte den som öppnar en bok och bara slukar in informationen. Jag fungerar inte så och är faktiskt ganska kass på att läsa böcker överlag – har inte tålamodet liksom!

AsapSCIENCE gör lättförståeliga videos där de förklarar allt från om lycka kan köpas för pengar till vad produktivitet är.

Jag har två videos som jag vill dela med mig av till er. Se dem i ordning:

 

Alltså hur smart är inte det här? :D

Kalorier?

Hello people!

Jag får jättejättejättejäätteofta frågan om vad det är jag gör, hur jag gör det och varför.

Det är både svårt och enkelt att förklara exakt.
Men så här är det, konceptet är enkelt: Ät mindre energi än du gör av med.

Det ser jag till att göra genom att räkna kalorier. Kalorier in vs. ut är för mig grundlagen i en lyckad viktminskning. Jag har skrivit om det tidigare i diverse inlägg. Men det är verkligen så att om du äter mer kalorier än du gör av med kommer du gå upp i vikt.
Viss kunskap behövs för att göra det här på rätt sätt dock. Det räcker till exempel inte att bara äta knäckebröd och dricka kaffe – det kommer inte din kropp tycka om. Nej, du ska bli mätt och MÅ BRA också!

Vi börjar från början med den eviga frågan: vad är en kalori?

En kalori (en kilokalori, om man ska vara petig) är den mängd energi som det krävs för att värma ett gram vatten från 14,5 till 15,5 grader celsius när vattnet befinner sig i ett tryck motsvarande en atmosfär.

Nu känner du dig mycket mer smart gällande kalorier än innan, eller hur?
Inte?

Nä, jag förstår det. Men vi kan likna det med en bil (som alla andra gör) där bilen är din kropp och bensinen är kalorier. Om du tankar en bil med för mycket bensin (mer än den gör av med) så kommer tanken rinna över och du kommer behöva ha en massa extradunkar i bagaget där all den överflödiga energin lagras – som fett! Junk in the trunk! Hajar du?
Tankar du bilen med för lite kommer den inte kunna åka så långt som du vill att den ska och tar bensinen slut kommer den stanna helt.

Så vad är för mycket och vad är för lite kalorier?

Nu börjar vi snacka det kluriga! Hur mycket kalorier behöver din kropp då? Ja, först måste vi räkna ut hur mycket energi du gör av med genom att bara existera – dvs hur mycket kalorier det går åt för alla dina organ och din kropp att vara vid liv. Din grundförbränning.

När jag räknar ut min grundförbränning använder jag mig av den modifierade Harris-Benedict formeln från 1984 som är en matematisk formel för att räkna ut BMR (Basal Metabolic Rate) och den ser ut så här:

Kvinnor: BMR = 447.593 + (9.247 x vikt i kg) + (3.098 x längd i cm) – (4.330 x ålder)

Män:  BMR = 66.4730 + (13.7516 x vikt i kg) + (5.0033 x längd i cm) – (6.7550 x ålder)


Så, för mig som väger 97,8 kg, är 173 cm lång och är (snart) 25 år skulle formeln se ut så här:

BMR = 447,593 + (9,247 x 97,8) + (3,098 x 173) – (4,330 x 25)


Man behöver inte vara något matematiskt snille för att göra det här. En kalkylator kan vara bra dock! Glöm inte att alltid räkna parenteserna först!

Första parentesen: (9,247 x 97,8) = 904,3566

Andra parentesen: (3,098 x 173) = 535,954

Tredje parentesen: (4,330 x 25) = 108,25


Sen tar man bort parenteserna och då kommer ekvationen se ut så här:

BMR = 447,593 + 904,3566 + 535,954 - 108,25

Och då är det bara att räkna precis som det står i en kalkylator och du kommer få ut ett tal. I mitt fall blir BMR = 1779,6536

SEN måste man göra en bedömning på hur mycket man rör sig – ungefär – enligt skalan som följer:

Liten eller ingen träning = BMR x 1,2
Lätt träning (1-3 dagar/v) = BMR x 1,375
Normal träning (3-5 dagar/v) = BMR x 1,55
Tung träning (6-7 dagar/v) = BMR x 1,725
Väldigt tung träning (2ggr/dag) = BMR x 1,9

I mitt fall hamnar jag på ”normal träning” och får då multiplicera mitt BMR (1779,6536) med 1,55.

Då får jag talet 2758,46308 vilket jag avrundar till 2760 och det är då min grundförbränning. 2760 kcal gör jag av med varje dag.

PHEW! Det var mycket information – men så är det! No pain, no gain!

Nu när jag vet hur mycket kalorier, energi, min kropp gör av med så vet jag att mer än 2760 kcal behöver jag inte äta – faktum är att jag kan lägga mig något under det.

Här kommer det stora experimentet, för hur långt under din grundförbränning du ska ligga bestämmer bara DIN KROPP. 500 kcal under grundförbränning är bra att börja på, vartefter du går ner i vikt kommer din grundförbränning minska och du kommer behöva lägga dig på ett lägre energi-/kaloriintag efter ett tag, så ta inte ut dig i förskott!

7000 brända kalorier motsvarar ungefär 1 kg fett – basåattnivet.

Men för guds skull! Käka då inte 2000 kcal godis – NEJ! Du ska ha bra mat! Kroppen behöver inte bara proteiner, kolhydrater och fett utan även vitaminer och mineraler för att fungera bra!

Jag ligger på ett kaloriintag av mellan 1500 och 1800 kcal/dag just nu, men då äter jag en massa härliga kosttillskott till det också! Multivitamineral är ALDRIG en dålig idé när man ligger på kaloriunderskott – då kan man alltid vara säker på att kroppen får allt det den behöver för att må bra.

Kom ihåg att maten är det viktigaste i viktnedgången, fixar du inte den kommer du inte gå ner i vikt på ett vettigt sätt oavsett hur mycket du tränar. Det är en fin balans på för mycket/för lite.

Hur man räknar kalorier? Ja du, fram med vågen – väg ALLT! Planering, planering, planering. Höfta inte och bokför ALLT.
Själv använder jag den smarta appen ShapeUp Club – ett bra hjälpmedel, men tyvärr inte alltid korrekt. För att du på bästa sätt ska hajja grejen med kaloriräkning tycker jag att du ska skaffa den här och verkligen lusläsa den. Det låter jobbigt, men det är så himla värt det i slutändan. Själv läste jag näringslära under tiden jag blev Viktrådigivare på Cambridge Viktprogram och jag är SÅ himla glad att jag har det i bagaget nu!

Med kunskap kommer man långt!

Vad det gäller träningen så tränar jag varken speciellt hårt eller mycket just nu då jag har mer fokus på att få ordning på maten – dvs inget byggande eller tok-kämpande för min del än, men det kommer! Nu tränar jag bara för att jag tycker det är kul :) Men som ni ser dalar vikten ändå vilket bevisar hur viktig maten är.

Kämpa på! Och fortsätt ställa smarta frågor! :)
Küss!

Nyttigt eller onyttigt?

När man pratar om hälsa, viktnedgång, träning, kost och allt annat sånt där så är det helt omöjligt att inte avända orden ”nyttigt” och ”onyttigt”.

Så jag börjar med att kasta ut frågan: Vad är nyttigt, och vad är onyttigt?

Vi alla är överens om att pizza med extra ost och cola är onyttigt – right?
Okej, varför?
Jo för att pizza innehåller massor av fett och cola massor av socker och de två ska man inte blanda.
Okej, varför inte? Vad är det som gör det onyttigt?
Jo, för att stora mängder fett och socker påverkar kroppen negativt (om ni vill ha hela historien så får ni googla).

Okej. Är vi klara där? Fett och socker = dåligt för kroppen = onyttigt?
Nej.

Sallad, frukt och grönsaker, det är nyttigt.
Okej, varför?
Jo, för att det innehåller massor av näringsämnen och fibrer och vitaminer.
Okej, ja och det är ju bra för kroppen.

Nu då? Är vi färdiga nu? Vitaminer+näringsämnen+fibrer= nyttigt?
Nja.

Alltså jag är ingen professor va. Men nyttigt och onyttigt är väldigt diffust.
Jag skulle hellre säga att det finns bättre och sämre val utifrån vad det är man vill uppnå.

Jag är  fortfarande rätt på med att pizza och läsk går under ”dåliga val” oavsett om du ska upp eller ner i vikt, bygga muskler eller även om du siktar på att faktiskt bli tjock. Och även att frukt och grönt är ganska bra val men när man pratar LCHF så pratar man om frukt som värsta fienden, medan till exempel folkhälsoinstitutet rekommenderar tallriksmodellen där även frukt ingår. De flesta hälsotidningar och andra ”gurus” pratade förra året mycket om superfrukter och att man skulle äta mycket av dem.

En annan snurrighet är det här med fett.
På 90-talet utpekades fettet som den stora boven i allt ont och ”smörvarianter” som Lätta och Becel började poppa upp överallt – och nu de senaste åren är LCHF (Low Carb High Fat) på tapeten och vill att vi ska käka så mycket fett vi bara kan. Gärna smör, och grädde, och BACON. Men absolut inte kolhydrater – för kolhydrater är farligt.

De som bygger muskler äter protein – äggvita – bara. Inget annat. Eller?

Sanningen i det här är att kroppen behöver både fett, kolhydrater och protein för att fungera – varken för mycket eller för lite av någon av dem.

Att det är en djungel där ute, det råder det inga tvivel om, och jag tänker nog inte vara den som talar om vad som är rätt, men jag tänker vara den som säger detta: Använd sunt förnuft! Känner du att det är svårt att göra det, och att du inte har tillräckligt mycket kunskap i näringslära för att kunna göra det – ja men läs då lite näringslära.

Exempelvis läste jag idag om en tjej som vill gå ner i vikt, men hon ville gärna ta en öl i helgen och tyckte då att det var orättvist att öl inte var lika nyttigt som gurka.

”PSSCH! Såklart öl är onyttigare än gurka!” tänker ni.

Hmm…” tänkte jag och gjorde en liten undersökning.


Näringsämnen i gurka:

Typ.. egentligen inga. Gurka innehåller 96% vatten och endast spår av olika vitaminer, fibrer och mineraler. Det den innehåller mest av är c-vitamin och det typ bara en sjättedel av lika mycket som en apelsin innehåller. Den är låg i kalorier, och ganska god – om man gillar gurka. Det är typ allt.

Näringsämnen i starköl:

Typ… inga här heller. Öl innehåller 91% vatten och har förvisso ännu mindre spår av vitaminer, fibrer och mineraler. Det ölet innehåller mest av är fosfor och vitamin b6 men bara typ en elftedel av b6-innehållet i en banan. Öl är också relativt lågt i kalorier, och gott – om man gillar öl. Och så innehåller det ju förstås alkohol också – som förvisso inte är bra för kroppen på olika sätt – vilket ju gurka inte gör.


Så ja… okej. Gurka är väl kanske något bättre än öl, men jag skulle inte säga att något av det är speciellt nyttigt. Bara att öl nog är ett sämre val än gurka men att gurka är ett sämre val än någon annan grönsak eller frukt, typ.

Så vad ÄR nyttigt då?

Mja, frågar man mig så kan jag bara återigen säga att man måste skaffa sig en grundläggande kunskap i näringslära och sen äta utefter hur man själv tycker om att äta och se till så att man mår bra – både fysiskt och psykiskt. Vissa kan inte äta paprika, för då får man sura uppstötningar och då är det ju inte värt att äta det, oavsett hur ”nyttigt” det är. Andra går bananas utan sitt morgonkaffe – och ja, då kanske man ska dricka det, trots att kaffe har en del kända hälsonackdelar. Jag, jag hatar broccoli, och det spelar ingen roll hur ”nyttigt” det är – det är äckligt och jag kommer inte äta det och mår dåligt NÄR jag äter det.

Bacon, pizza, kebab, ost, smör, pannkakor, godis, chips, läsk – whatever. Det går BRA att äta det ibland, det är ”nyttigt” att äta det – IBLAND och i små mängder.

Banan, apelsin, paprika, tomat, kalkon, pasta, ris, yoghurt, kvarg, fisk – whatever. Det är BRA att äta det lite oftare, det är näringsriktigt och bra för kroppen att äta det i normala mängder. Följ gärna portionsanvisningarna. Läs på livsmedelsverkets hemsidor om hur mycket de rekommenderar – ibland äter du mer – ibland äter du mindre, det spelar inte så stor roll.4

Men kom ihåg att oavsett om du överäter frukt, chips, kebab, kyckling, lax, tomat, ost eller godis så är det överätandet som är OHÄLSOSAMT – både fysiskt och psykiskt.

Det enklaste sättet att hålla koll på vad som är ”nyttigt” i vilken mängd, är att räkna kalorier.

Så.

Dag 2 och 3

Jag hann och orkade inte riktigt med igår!

Så här kommer först gårdagens dagcount:

 

Igår förmiddag var en riktig bajstid. Hade ångesten från helvetet och fixade liksom inte att göra någonting förrän jag skulle åka till jobbet. Självklart gjorde jag mig själv den stora otjänsten att äta en massa bröd och dricka mjölk till frukost istället för att äta min grötfrukost och sen vara nöjd med det, vilket spädde på ångesten både i form av dåligt samvete men också i kolhydratsmage deluxe! Fett onajs!

Så maten igår var allt annat än perfekt, men inget snask så jag är ganska nöjd. Fick till en promenad på jobbet sen också, om än i inte så snabb takt.

Jobbdagen gick bra och när jag åkte hem igår kväll hade ångesten helt släppt, men istället var jag förstås helt slut. En hel dag med dåligt mående och dålig mat kan däcka vem som helst! Så när jag kom hem blev det en till smörgås och lite te och sen pladask i sängen.

Kudoz till alla som lever med GAD

 

Dag 3:

 

Idag försöker tänka på alla möjligheter jag har. Ofta är det som står i vägen för ens drömmar och önskningar bara ens egen rädsla inför förändring eller att man ska ångra sig eller att något ska gå fel.

Själv har jag stor rädsla för att göra förändringar som inte blir som jag hade tänkt mig eftersom jag ibland är så spontan att jag inte riktigt tänker igenom saker ordentligt.

Om jag inte var rädd finns det en miljontriljon saker jag skulle göra: Säga upp mig. Flytta utomlands en tid. Plugga till något kul. Bara ta mitt pick och pack och flytta till en annan stad. Hoppa bungee-jump. Göra något socialt helt galet!! Bland annat :)

Min största rädsla här i livet är att ångra att jag inte gjort någonting. Ändå är jag jäkligt dålig på att ta mod till mig och faktiskt göra saker. Jag måste bli bättre på det!

Vad skulle du göra, om du inte var rädd? :)

Till rätta

Dagarna går och som ni läsare här säkert förstått så har inte den senaste tiden varit den allra ljusaste. Mycket bitterhet, arghet och ovilja.

Sen några dagar tillbaka  och delar av förra veckan har jag återigen börjat äta 5-6 gånger om dagen och räknar varenda kalori. Har även rört mig lite mer (har inte vågat gymmet på ett tag pga förkylningskänslor)..

Resultatet av det? 
- Lugnare mage = ingen uppblåsthet, känner mig inte osäker över att ha en uppsvälld mage.
- Finare hy = känner mig överlag fräschare och inte lika gråglåmig.
- Rak blodsockerkurva = känner mig aldrig direkt SOCKERsugen.
- Kroppen känns slankare = Målet är målet, känns som jag är på rätt väg.
- Kompistarm = ingen vidare förklaring krävs.
- Endorfinsug = vill röra på mig mer!

Det här är sanningen, för det är det här som händer när man tar tag i sin kropp och gör den en tjänst, då hjälper den tillbaka!

Senare idag ska jag berätta om en helt fantastisk app som också hjälpt mig de senaste dagarna! :D

 

Nu: Klä på mig och gå och dricka kaffe med mamma.
Sen: Äta lunch med älskemorfar.
Senare: Promenaaad!

Dagens sanning.

Man kan inte bygga på en ostadig grund.

Oftast är det bättre att riva hela skiten och bygga nytt.

Någon som har lite dynamit så att skiten kan rasa någon gång?

Vad som inte fungerar för mig.

För snart ganska precis två år sedan bestämde jag mig för att ta ett kliv från den jag varit och bli någon annan. Vem jag var och vem jag blev är inte så viktigt, men det viktiga i det hela var att JAG bestämde mig för att ta det där klivet. JAG bestämde helt plötsligt var det var som var viktigt för MIG, vad JAG mådde bra av och vad JAG ville.

Det betydde också att jag rent utsagt sket fullständigt i vad andra ville att jag skulle göra.

Total egotripp.

Igår kväll satt jag och funderade på vad jag vill göra och konstaterade ganska snabbt att jag vill sluta bry mig om vad andra tycker att jag behöver för det slutar med att jag får prestationsångest, separationsångest, avundsjukeångest och ”alla-måste-tycka-om-mig-ångest”.

Jag vill bestämma helt och hållet själv över mina val, mina känslor. Jag vill kunna fokusera på BARA mig, när jag behöver det.

Jag trodde att jag för två år sedan helt tog avstånd från den här popularitetstävlingen som det många gånger innebär att vara i ett socialt sammanhang; Den ständiga strävan efter att vara störst, bäst och vackrast, men nu är jag ändå tillbaka i det där jag står och fightas  med de som ska vara mig närmast om vilket plats vi har på den här planeten (notera väl att den här fighten inte alls behöver vara ömsesidig). Och nu är det återigen dags för mig att ta ett kliv bort, för det här är inte den Joy jag vill vara. 

 

 

 

Man säger att ensam är inte stark. Men jag tror att den som inte varit ensam helt omöjligt kan känna sig själv. Den som inte varit ensam kan inte på riktigt uppskatta känslan av att inte vara det. Kanske är det även så att ensam har svårt att anpassa sig – kanske.

Jag är mycket ”my way or the highway” och nu har jag tröttnat på att kompromissa vilken väg jag ska gå.
Så nu kliver jag iväg.

 

 

 

Vem äger informationen?

Information – Vad är det? För att syftet med mitt inlägg verkligen ska betyda något så måste vi först etablera en förståelse för vad information är. Vad är att veta någonting?

information s. -en -er
meddelande av upplysningar,
underrättelse

Information är ett luddigt begrepp. Det kan vara data, skvaller, en artikel, en obs!-skylt, eller en näringsdeklaration.

En definition av information säger att det är faktisk data som på empiriskt sätt blir förklarade via ett dokument eller muntligt överfört från en person till en annan (Wilson, Tom D. (1981). On user studies and information needs. Ur Journal of Documentation, vol.37(1981): nr 1, s.3-15. Sheffield: The University.)

En annan definition är att allt som delas är information men att information som inte bevisats är obrukbar. I den här definitionen menar man också att information är föränderlig utifrån informationsmottagarens egna informationssystem och kunskap. (Hård af Segerstad, Peder (2002). Kommunikation och information : en bok om människans förmåga att tala tänka och förstå. Uppsala: Uppsala Publishing House.)

En tredje definition menar att information är beroende av kontext och social miljö när det gäller människor och att information kan delas in i process, kunskap och ting och därmed också i den här definitionen är föränderlig. ( Buckland, Michael (1991). Information and information systems. New York: Greenwood Press.)

Nu kan vi nog mer ta på vad ordet information innebär. Framför allt kan vi konstatera att information är föränderlig, hur vi än vrider och vänder på saken. Något som är sanning för dig är inte sanning för mig. Informationen jag sprider kan motstrida den information som du sprider – m-men, vilken information är sann då?

Man brukar ju säga att sanningen finns i betraktarens ögon.

När vi talar om information och media då pratar vi dock helt plötsligt om något väldigt föränderligt och de flesta av alla de tidningsläsande individer som finns där ute är helt oförstående för exakt hur källkritiska vi alla bör vara.
Att vara källkritisk är att fundera på var exakt den här informationen som tidningar (och tv och radio och internet) delar kommer ifrån och, eftersom att information är föränderlig beroende på social miljö (exempelvis), hur många gånger originalinformationen omformats, hur många personer som tolkat originalinformationen innan den skrevs ner och sist men inte minst hur tolkar DU informationen egentligen och hur påverkar din nuvarande sociala miljö hur du uppfattar informationen?

En annan fråga man bör ställa sig är vem som äger rätten att sprida informationen. PersonUppgiftsLagen (PUL) säger att du äger informationen om dig och att det är ett brott att sprida information om personuppgifter utan den rörda personens godkännande. Betyder det att du kan alterera (förändra) informationen om dig hur som helst? Nej. Eller, jo, det är klart att du kan sprida falsk information om dina personuppgifter – OM du vill – men dina faktiska personuppgifter är det inte du som bestämmer över. Dem är det staten som bestämmer över och du måste be om lov för att ändra viss del av dina personuppgifter. Att ändra ditt personnummer (utan uppenbar orsak) är till exempel en ganska lång och krånglig process.

Så vem äger informationen som sprids på internet, radio, tv och tidning? Kan man köpa information?

Att köpa information är inga konstigheter, det händer hela tiden. Media betalar gladeligen för info om kändisar, olyckor eller andra saker som de kan skriva om på löpsedlarna så att vi kan gama efter syndabockar.
Men att äga information? Njaaaeaaa – jo det kan man väl säga att man kan, men ändå inte riktigt. Man kan ha upphovsrätt till information. T.ex en skrift, en bild eller varför inte ett resultat av en forskning. Det innebär att informationen som finns i skriften, bilden eller forskningsresultatet har skapats av en specifik person. Men den personen kan aldrig, på riktigt, påverka hur informationen tas in, tolkas och alterneras i andras huvuden när informationen sprids. Däremot hur informationen sprids kan man ju påverka till viss del, men internet och dess tillgänglighet försvårar även den faktorn.

John Mayer sjunger fint ”..cause when you own the information, oh, you can bend it all you want”.

Att äga information handlar snarare om hur trovärdig den plattform som sprider informationen är samt vilket språk som används. T.ex, om en random person på facebook skulle skriva att ”Kungen blev heeelt galen på franska presidentens party och dansade naken” skulle vi lägga föga vikt vid den informationen medan om det däremot står på Expressens löpsedel: ”Franske presidenten rasar över Sveriges Konung beteende”  så är vi där och gamar igen och tar in varenda uns av informationen gällande händelsen. Vi hoppas också självklart på bilder. I det här exemplet skulle det vara Expressen som ”äger” informationen (och då också kan alternera den så att vi tycker den är mer intressant, vilket ofta görs i media) eftersom Expressen har hög trovärdighet (nåja, högre än aftonbladet många gånger i alla fall). Skulle det varit en löpsedel från DN så hade det lika gärna kunnat vara lag eftersom DN har ännu högre trovärdighetsfaktor än Expressen.

Pressen måste dock akta sig för att förändra informationen för mycket. Kränkning och förtal (bl.a) är något som både Expressen och Aftonbladet får på sig titt som tätt, men det tragiska i det hela är att de tjänar så mycket pengar på lösnummer att den böter de får betala bara är en utgift precis som pappret de trycker tidningarna på och något de gladeligen betalar. Om informationen de sprider alltid är sanningsenlig eller korrekt är alltså inte något de bryr sig så mycket om, bara löpsedeln ser bra ut - hårt draget.

Och nu när jag förklarat varför så förstår ni syftet med det här inlägget mycket bättre.

Nämligen: Tro inte på allt ni läser i tidningen, var källkritiska och tänk på att information är föränderligt! Sök så långt ner i informationsledet som möjligt så att den information ni tar in är så nära originalinformationen som möjligt. Speciellt viktigt tycker jag att det är när det gäller människor.
En liten ändring i informationen som sprids i en liten, liten artikel kan verkligen förstöra en människas liv.

Det här gäller även alla de rön och råd som finns gällande träning och hälsa, bara så ni vet.

Tänk på det.

Jag kom på en sak….

image

Jag borde verkligen sluta med mitt gnäll. Det har varit alldeles för mycket gnäll och negativt.

From nu ska jag försöka hitta de positiva tankarna igen och bara den glada, starka människan dom jag vill vara.

Jag trodde ju att jag kommit över det här med att vara någon jag inte tycker om?

Borsta av knäna och res dig nu Joy!

Avslutad

 

Avslutade min arbetsvecka (läs 8-dagars arbetsvecka) med att glida hem till mina älskade föräldrar för lite mat och vin. Nu sitter jag hemma i min soffa och ska göra mitt yttersta för att njuta av dessa lediga dagar och bara hämta andan!

Känner mig fortfarande på alerten och som att jag ska jobba imorgon, men jag ska snart ta ett par lugnande och sen sova tills jag inte kan sova mer och bara ta det lugnt. Imorgon ska jag gå upp när jag vaknar och köpa bröd och mjölk och sen gå hem och äta en god frukost i lugn och ro och sen kanske somna en stund till på förmiddagen.

Jag fick alltså reda på i söndags att jag skulle börja på en ny arbetsplats med nya arbetsuppgifter och nya arbetstider redan på måndagen, och nu jobbar jag alltså ett vanligt måndag till fredag, åtta till fyra jobb vilket inte alls passar mig bra, men jag ställer upp på det i 6 veckor framöver, sen hoppas jag på att vara tillbaka på mina vanliga arbetstider och mitt vanliga jobb.

Inte nog med det har jag dessutom agerat gruppledare OCH verksamhetschef hela veckan då både vår gruppledare och chef är på semester resp. föräldraledighet. Inte nog med det så är den nya arbetsplatsen jag har börjat på helt nystartad och dessutom akutstartad 2 veckor i förtid.

..… jag antar att man kan säga att jag haft häcken full.

På en vecka har jag för första gången lagt schema, fixat in helt ny personal, hållit i en arbetsintervju och börjat jobba på daglig verksamhet. Stolt men trött.

Fick ett terapisamtal med den vikarierande verksamhetschefen på det nyöppnade stället idag och gjorde klart att jag inte passar för ett 8-16, mån-fre, -jobb och att jag är på väg att bli utbränd. Har vaknat flera nätter i rad av att jag ligger och spänner mig, inte som när man är lite spänd i nacken utan spänd som i… tänk dig att du spänner hela kroppen och det börjar göra ont. Fick väldigt bra feedback och blev varnad för att jag redan har gå-in-i-väggen-symtom, men att bara få bli bekräftad på det sättet, och lyssnad på, gjorde det hela mycket mer lätthanterligt och jag minns återigen varför jag tycker så mycket om det företag som jag jobbar på.

Men.. jag ska jobba färdigt de här 6 veckorna och jag ska göra det med bravur. När de två sista veckorna kommer sticker jag på semester till Turkiet med mina bästa vänner, så det blir ett fint avslut! :)

Nu ska jag ha helg!

Kärlek till er alla, och glöm för tusan inte bort att lyssna på er kropp och ert mående, och att det är okej att säga ifrån och vara ärlig! Man kommer långt med det!

Om självförtroende och självkänsla

Jag är inte bra på någonting.

Jag är en ganska dålig vän och jag är dålig på att möta människor.

Jag är dålig på det jag jobbar med och inte ens träning och kost är jag bra på.

Jag är tjock och ful och även om jag inte var det så skulle nog ingen vilja vara med mig. Kass är jag också för jag har ju inte gått ner någonting på snart 1½ år.

Jag är ointressant och awkward i sociala sammanhang.

Allt jag är är bara dåligt och dumt och fult och bläigt. Så är det.

 

Under några månader har mitt självförtroende varit i botten, och jag har inte ens märkt det. Det var igår som jag kom på mig själv med att ha VÄLDIGT negativa tankar om mig själv som jag helt plötsligt kände att det inte alls var rättvist eller speciellt jag att tänka så om mig själv.

Jag tycker ju om mig själv. Så varför har den här självmobbningen som jag lyckades ta mig ur startat igen? Det må inte vara lika mycket hat eller alls lika elakt men.. det är ändå där.

But tell me you love me,
come back and haunt me
Oh and I rush to the start
Running in circles,
chasing our tails
Coming back as we are

Jag stannade upp i steget och bara andades ut.
Rädd, arg, ledsen över det som hänt och inte hänt de senaste månaderna och att jag inte lagt märke till det här tidigare.

Tankarna som dök upp var ”Jag kanske inte kan det här?”, ”Måste jag börja om alldeles från början?”, ”Vilken väg ska jag gå?”, ”Var ska jag börja?”, ”Vilka val behöver jag göra?”.

Jag satte mig handfallen i soffan och bara kände mig helt maktlös över mitt eget öde.

Sen kom jag på att jag inte tror på ödet.
Jag kom på att jag flera gånger har sagt ”Det är bara att göra’t”.
Jag kom på varför jag har ett litet men naggande gott ”awesome” tatuerat på armen.
Jag kom på att jag flera, flera gånger tänkt och resonerat som så att det inte spelar någon roll vilken väg man går eller om man går den på händer, baklänges, springer, går ensam eller om man går den tillsammans med någon. Oavsett vilken väg man tar så kommer den vara gropig och jobbigt ibland. Man behöver bara se till att man vet var man vill hamna i slutändan.

SÅN ÄR JAG!

Det är dags att bygga upp självförtroendet och stabilisera självkänslan igen.

Visste ni att dålig självkänsla genererar dåligt självförtroende? Självkänsla innebär den uppfattning man har om sig själv, sin förmåga, vem man är, hur man är etc. Och är den dålig redan från början, dvs att du kanske inte vet vad det är du klarar och vad du inte klarar (oavsett om man har förhöjd självkänsla eller ”jag kan inte”-syndromet) så påverkas självförtroendet.

Om du till exempel har hög självkänsla och tror att du kan bära världen på dina axlar men sen inte klarar av det så kommer det tära på självförtroendet. Du har ”misslyckats”. Har du låg självkänsla påverkar det direkt självförtroendet eftersom du inte tror på dig själv och vågar prova.

Enligt mig är bästa sättet att bygga upp både självkänsla och självförtroende ”fake it until you make it”. Jag säger ofta att jag är awesome och att jag kan allt. Men jag har tillräckligt mycket självkännedom för att egentligen veta att det inte är sant, jag är ju mänsklig. Men de positiva orden får mig ändå att känna mig lite bättre. Och jag säger väldigt sällan att jag inte kan någonting utan att prova först. Oftast blir jag väldigt överraskad över vad jag kan åstadkomma.

Just because I’m losing
doesn’t mean I’m lost

Jag kom på här för ett tag sen att de enda mål jag satt upp och faktiskt nått på ett bra tag är att gå ner till under 100 kg, och sen under 90 kg (okej jag vet det är inte riktigt sant, vi har perfekta 21:an och 28 dagar senare och lite sånt annat smått också).

Nu är det läge för ett nytt mål. Ett mål som jag kan nå, det får inte vara för svårt, men ett mål som jag kan vara stolt över. Mitt nästa mål och har varit ett bra tag att jag ska nå under 85 kg, och där är jag nu.

Nu är fokus på det, och inget annat. Det är inte svårt, jag kan göra det.

Idag är min 3:e dag utan socker, jag planerar att det ska bli så himla många fler!

Öppet brev till…

Hej.

Jag heter Joy. Jag är snart 24 år. Jag bor i en halvstor stad i ett industri-land i en värld som… rör på sig.
I mitt land behöver jag inte oroa mig för om jag får mat imorgon eller inte. Jag behöver inte springa för mitt liv, skydda dem jag älskar, eller vara rädd för sjukdomar i saker jag äter.
I min värld behöver jag inte jaga mat, jag kan få läkarvård när jag blir sjuk och tack vare lagar som finns vet jag att jag alltid får den bästa vården.

Jag har det ”bra”, jag har gott om pengar, ett fint hem och en platt-tv och tv-spel. Vänner att gå på café med och att shoppa kläder med. Jag har ett jobb som jag inte avskyr och jag trivs bra med att leva utan partner.

Jag är älskad av många.


Hej.
Jag heter Joy. Jag är snart 24 år. Jag bor i en halvstor stad i ett indistriland i en värld som….står still.

Ibland mår jag dåligt utan anledning. Ibland tittar jag mot solen och undrar vem eller vad som tittade upp mot den samtidigt som jag. Ibland känner jag det som att jag sitter i en bur i ett land där människorna rör sig i cirkelmönster och står i kö för att känna sig trygga, få mat och vård.

Ibland vill jag bara skrika rakt ut, ibland vill jag bara springa till jag inte kan längre, ibland önskar jag att jag stod öga mot öga med ett hungrigt lejon, ibland vill jag gå rakt ut i skogen och inte komma tillbaka mer, ibland vill jag hoppa bungeejump, ibland vill jag tapetsera om.

Hej. Jag heter Joy. Jag är snart 24 år. Jag bor i en halvstor stad i ett i-land i en värld som inte är någonting för människan längre.

Vi går i skolan, jobbar, skaffar barn, pensionerar oss och så dör vi, med diverse saker däremellan, men utan syfte. Vi kämpar knappt ens längre. Vissa människor går hela sina liv utan att någonsin sätta sitt liv på spel. Utan att förstå varför vi får ångest, varför adrenalinet pumpar, varför vi ska uppskatta livet, varför vi måste ta hand om kroppen, varför vi är mänskliga.

Jag vill inte vara en sån människa.

Får du inte?

”Förbjudet att kliva på gräset” ååååh så det kliar i mig! Jag vill PÅ EN GÅNG hoppa och stampa och röja på gräset där, där man inte ens bara får ta ett enda steg. Regler är till för att brytas. Mmm jo, jag tackar jag!

 

”Förbjudet att beträda rälsen” …. MEN INGET ÄR JU SÅ ROLIGT som att smita över när ingen ser och gå därifrån utan böter!

 

”Godisförbud”…. Iiiih!

Känner du igen dig?

 

Enligt min mening fungerar inte förbud. Inget är så roligt och nervkittlande som att göra något som man inte får, stort eller litet.

När det gäller viktnedgång och allt runt omkring det så är orden ”jag får inte” väldigt vanliga. ”Jag får inte äta godis”, ”Jag får inte ta en kaka”, ”Nej tyvärr jag får inte äta den där maten” osv. Tillsammans med ordet ”måste”. ”Jag måste gå till gymmet”, ”Jag måste äta hälsosamt”, ”Jag måste räkna varenda kalori”.

Både Robine och jag är väldigt noga med att poängtera att det inte bara är så enkelt som att ”sluta äta onyttigt” eller ”börja motionera” för om du när du äter nyttigt inte äter det du vill äta då blir det bara himlarns trist och tråkigt och BLÄ. Och om du bara utövar fysisk aktivitet som du tycker är tråkig ja då kommer du aldrig känna att det är roligt att motionera. Så är det. Punkt.
Du måste jobba med det som ligger bakom dig själv också!

Söndagstidningarna får det att låta så himla enkelt: ”Gör så här så går du ner 5 kg i veckan”. Ja visst! Följer du allting till punkt och pricka och verkligen, verkligen ger dig in i det så gör du säkert det.

M-men.. du är väl människa? Har du en av- och påknapp?
Nej.

 

Mycket händer i ditt huvud som du inte ens är medveten om och det är jätteviktigt att BLI medveten om de sakerna. Söndagstidningarna kan ge dig förslag på hur du skulle kunna börja, men glöm inte bort att de inte känner dig. De vet inte vad du tycker om eller vad du tycker är roligt.

Så tillbaka till det här med förbud.

Vem är det som säger att du inte får? Är det jag? Din sambo? Pojkvännen? Flickvännen? Föräldern? Kompisen? Nä. Du väljer ju helt själv vad du vill göra och hur du vill göra det och vill du äta godis och inte motionera så bestämmer du det helt själv.

Så om du inte gillar att motionera och hellre VILL ligga på soffan och äta godis hela dagarna är då hoppet helt slut?

NEJ!

Det fina med våra huvuden är att de är ganska lättlurade! *hihi* 

Här ett exempel på vad jag gör:

Jag ääälskar godis och ostbågar och choklad och bröd och aaaallt sånt där som varenda söndagstidning kan tala om för mig att jag absolut inte behöver. MEN JAG VILL JU HA DET!….. Eller? Hela mitt liv har jag varit tjock (och har fortfarande en hel del att ta av) och det VILL jag ju INTE vara, det är absolut inget kul att vara tung och inte kunna shoppa och inte kunna springa runt utan att bli alldeles svettig.
Nä.
Och tjock, det vet ju jag att man blir när man bara ligger på soffan och äter godis hela dagarna, så även om jag ibland känner att det är en bra sak, att ligga där och mumsa alltså, så vet jag ju att slutprodukten av det beteendet inte är något jag vill ha. Alltså vill jag inte ligga på soffan och äta mitt godis hela dagen.

Inte nog med att jag blir tjock av det så blir jag uppsvälld, får magproblem, mår illa, känner mig värdelös och dålig och får dålig andedräkt. Det är ju mer direkta resultat av godisätandet. Det vill jag ju inte heller ha. Jag vill ju må bra. Alltså vill jag inte äta godis.

Av att ligga på soffan en hel dag får jag stööört ont i ryggen. Det vet jag. Det vill jag ju inte heller. Alltså vill jag inte ligga på soffan hela dagen heller.

Och visst är det tråkigt att äta grönsaker och bara kyckling/vegetariskt kött/fisk hela tiden och räkna kalorier. Åh det tar sån himlarns tid och det kräver så mycket planering och blaha-blaha. Nä.. det vill jag ju inte… Eller?

Jag mår stöört bra när jag äter enligt mitt kostschema och vet hur mycket jag stoppar i mig, då har jag kontroll över mitt näringsintag och jag har större kontroll över min viktnedgång. Jag mår bra när jag äter som jag ska och håller koll på kalorierna. Så det VILL jag också!

 

Men bajs vad jobbigt det är att vara på gymmet bland alla snygga personer och svettas, ja och det ÄR ju jobbigt att träna liksom. Eller ta promenader. Äsch, nej det vill jag ju inte… ELLER?

Jag vet att faktan säger att när jag tränar så frigör jag endorfiner som gör att jag mår JÄTTEMYCKET bättre, i allt jag gör. Både psykiskt och fysiskt! Min rygg känns mycket bättre, jag är mer rörlig, sover bättre och blir mer utvilad, jag vill röka mindre och mitt allmäntillstånd förbättras avsevärt. Framförallt blir allting mycket, mycket roligare och det blir lättare att hålla ett ljust sinne, att hålla ordning hemma och det känna plötsligt som att jag har mer tid på dygnet (??). Så jag VILL ju träna.

 

Kontentan är att om du VILL göra något så kan du det. Om du MÅSTE göra något så kan du säkert det också, men det blir inget roligt att göra det och det är större risk att du försöker hitta något sätt att slippa göra det.

Sätt inte förbud, utan resonera med dig själv och gör klart för dig vad du egentligen vill, och det gäller allt! Inte bara träning och mat eller inte träning och inte godis!

Den 30:e april vill jag kunna säga att jag fullföljt mitt April Fools Detox! Jag ska påminna mig om det de kommande dagarna! :D  

Somebody that I used to know..

Now and then I think of all the times you screwed me over
But had me believing it was always something that I’d done
But I don’t wanna live that way
Reading into every word you say
You said that you could let it go
And I wouldn’t catch you hung up on somebody that you used to know

Något av det jag lärt mig sen mitt ”nya” liv började är att jag inte kan låta någon annan människa stjäla min energi, min tankekraft.
Tårar har fälts för de personer som jag blivit tvungen att välja bort de senaste snart 2 åren, men jag kan inte ljuga och säga att jag saknar intrigerna, diskussionerna, dramatiken som vissa av dem innebar.

Nu är dom bara somebody that I used to know, och jag hoppas de känner detsamma för mig. Det innebär inte alls att vi förminskar de glada minnen vi också har från de tider vi hade ihop.

Till alla er som jag brukade känna:
Jag tänker på er ibland.
Jag undrar hur ni mår.
Jag undrar vad ni gör.
Jag undrar om ni hatar mig.
Jag hoppas att ni mår bra.
Jag ångrar ingenting.
Varken tiden med er
eller valet att leva utan er.
Jag önskar er allt det bästa!
<3

Har du funderat på att lämna en vän/kompis/bekant? Eller har du någon som du ibland känner tar upp väldigt mycket plats i ditt liv, på ett negativt sätt?